Nadia Benmouhoub_Tafunast Igu
Transcription
Nadia Benmouhoub_Tafunast Igu
Idlisen-nne$ Nadiya BENMUHUB Tafunast igujilen Tamacahut HCA 2007 Nadiya BENMUHUB Tafunast igujilen Tamacahut HCA 2007 Nadiya Benmuhub TAZWART K kre$-d d llufan, êemmle$ ad sle$ lehdur n yemma yeççuren d lmeâna, yal awal d tamsirt, $as txuû teswaât acku lêif i$leb-it usirem. Ad d-nezzi nekk d watmaten-iw, ad nerou melmi ara tekfu lec$al-is, akken ad a$-d-tsiwel tamacahut. Nekni la nesteqsay : acu$er yexdem akka, acu$er yemmut winna ; meééiyit ur nessin ara, nettat d lferê-is mi ara $-twali nezha. Akken la ttim$ure$, cfi$ $ef lehdur-is, am ass-a, udem-is amzun d aggur $as teôwa lmerta. - D acu-p Tamacahut ? Tamacahut ! Tajaddit, tutlayt, d idles, ttnadi$ seg wasmi dcfi$, acku ur yettak êedd afus n tallelt i win ur nettwassen ara. Yelha win ara yernun tamusni s ayen yeéra yakan, yelha mi ara nissin idelsan ur nettwassen ara, tamusni ur tesâa tilas, temmal abrid i tikli, yis-s i d-tettban tafat, tcuba deg yiîij ulac ti$ilt ur yettawev, yettarra-d asirem d tezmert. Tamacahut yis-s i d-nekker, d nettat i d a$erbaz-nne$ si tsuta $er tayev am akken yeqqar wanzi « win yeb$an ad iéur lemqam, ad yexdem lewqam, ad yezwir seg at wexxam ». Tayemmat segmi ara yali wass ur tessin asteâfu alamma d tameddit, mi ara s-d-zzin warraw-is, âeggu yellan ad iruê, ad tebdu « macahu » ad ttmuqulen s imi-s d acu ara d-tini, ad fehmen tamsirt akken iwata, ad têekku alamma i$leb-iten naddam, ma d nettat, $as teâya, imi d tamezwarut ara yakin u d taneggarut ara yeîsen s wannect-a i tedder tsekla tamazi$t si tsuta $er tayev; wa d anzi, wa d asefru, ta d tamacahut, ad neddem amedya $ef “Tfunast igujilen”, ad naf acêal d lmeânat ad nefren gar-asent tlata : - Tamezwarut « xdem lxir tettuv-t » lall n wexxam trebba 5 Tafunast igujilen tafunast, texdem-as lxir d leêsan, acu kan, asmi s-tent-yu$ Rebbi i tmeîîut, lxir terra-t i warraw-is armi d asmi i d-yusa wass-is ula d nettat temmut. - Tis nat : “Rebbi yedda d igellil, lâabd yedda d bu udebbuz » igujilen temmut yemma-tsen, teooa-ten-id d isin yid-sen, ma d baba-tsen amzun ur yelli yettfaras zzhu akk d tmeîîut nniven, ur yeéri ççan ne$ qqimen i laé, ur yeéri lsan ne$ qqimen i usemmiv, iâawed ddunit tis nat, arraw-is amzun ur llin, u$alen amzun d ti$awsiwin gar ifassen n yambabatsen, argaz ur d- yeqqar awal. - Tis tlata : « ur d-yexliq êedd yettu-t » yezzakan-d belli yella Rebbi, ur tettu êedd seg wayen d-yexleq, mi d- yevra lmuêal tetti ddunit, ye$li-d webruri d lehwa, ccetwa tâedda tilas, imi ur yezmir êedd i tezmert n Sidi Rebbi, tban-d tefsut, iîij yewwev ti$altin s lekmal, yal yiwen s nnûib-is, igujilen msakit ff$en seg wexxam i d- tesker yemma-tsen s îîiq d wurfan, ur érin anta tamurt ara ten-yeççen ur sâin lwali. Imi d Rebbi yella, yekfa fell-asen lêif d umenîer, annect-a yakk di tsekla-nne$ si tjidatin $er tyemmatin akken i dttnekkaren yergazen akk d tlawin, ur tesâiv win yeddren weêd-s akka da$en i d-bennun yexxamen, ad ye$li wemdan ad yekker. Rebbi ur itettu ayen i d-yexleq. Yenna Dda Lmulud At Mâemmer « ooet timucuha n zik i at zik » ala, ur yeb$i ad nettu iéuran-nne$, imi neéra-t yakan yerwa laâtab, di teméi s tezmert n warraw-is i tgemmu tutlayt, yeb$a-ya$ Dda Lmulud ad néer ayen i d-yettnulfun, akken qqaren at zik « a wi ddan d wi t-yifen ad yettâanad ad tyawev » tamacahut yis-s nedder « ulac ass-a mebla ivelli » wa yesnernay-as, wa yessen$as-as, acku tedder i lebda. Tajmilt tameqqrant i lejdud-nne$, ooan-a$-d agerruj ur nettfuku, ad netûerrif seg-s i lebda, win ixuûûen tamusni $ur-s ad yedlu, imi d ayla-s. Asirem-iw d ameqqran mi ara wali$ ilmeéyen pnadin, la d-ssekfalen ayen yuli u$ebbar. Nadya Nat Lmuhub d yiwet seg tiggad-agi, tessekfel-d acêal d tamacahut, acêal d inzi s teb$est ur yeshil ara $ef tleméit di tmetti-nne$, acku ur terri avar $er deffir $ef wayen i wumi 6 Nadiya Benmuhub tezmer $as xuûûen wallalen, ne$ ttawilat. Ur tufi tawwurt i dyeldin zdat-s, teqqar kan tab$est tella, iqâed ufud i tikli. Ad ikeîîer Rebbi si tmital-im a Nadya, tanemmirt tameqqrant seg wul zeddigen am aman. Nanna Louher 7 Nadiya Benmuhub Macahu ! Tamacahut-iw ad telhu, ad awen-tehwu, ad ti$zif annect usaru. Yiwwas deg wussan n Rebbi tella yiwet tmeîîut tesâa sin warraw-is akk d tfunast, taqcict tamenzut ma d gma-s d amecîuê. Assen yu$-astent Rebbi tyemmat-agi temmut. Ggujlen warrawis, argaz iâawed zzwao, acku tayambabat-nni ur tâeîîel ara tesâa-d taqcict. 9 Tafunast igujilen Igujilen msakit, teêqer-iten, terra-ten d imeksawen n tfunast i d-teooa yemma-tsen, rwan msakit tiden n wenyir acku tameîîut n baba-tsen ur tettagad Rebbi, tesserwa-yasen lêif akk d laé. Yambaba-tsen ur ten-teêmil ara la sen-tserreê si tfejrit alamma d tameddit $er lexla $er tkessawt. Acku Rebbi d lmuêal ad yeoo lxelq-is mebla nnûib imi tafunast-nni, mi d-yewwev lweqt imekli ne$ n tanalt ad tesrugmet ad ruêen ad îîven alamma rwan. Acu kan abrid-agi la tettmuqul deg-sen Ayca. 10 Nadiya Benmuhub Tamcumt-nni tewhem amek armi ur sen-tettak lqut, udmawen-nsen zgan cebêen, yerna qebban. Tenîeq $er yell-is : - Ruê ddu deffir-sen $er lexla, ayen ççan eçç-it ! Tetbeâ-iten teqcict, la tettâawad tamu$li d acu ara xedmen, armi d lweqt imekli, tesrugmet tfunast ruêen igujilen ur tmaééagt-is di sin yid-sen îîven armi rwan, nettat la tettraou nnuba-s. 11 Tafunast igujilen Rwan igujilen, tqeddem teqcict akken ad teîîev, tewwet-itt-id tfunast-nni s yiccew-is, tesmar-as-d tiî-is, tekmes-itt-id di tfettust-is, tuzzel-d s axxam, yemma-s yeffe$-itt laâqel la tettweêêid Rebbi amek igujilen zzu$ren-d tafunast tamesbaîlit s axxam. Tâawed-as ayen yevran i yemma-s. Akken d-yekcem wergaz-is, tenîeq $ur-s : 12 Nadiya Benmuhub - Tafunast i d-yesmaren tiî n Ayca yessefk ad tenz, awi-tt $er ssuq ur êwaoe$ ad tt-wali$ deg wexxam. Argaz ur nesâi awal deg wexxam-is, amek ara yekfu awal gar medden, am akken ad yerr tawellit, yewwi tafunast tame$bunt $er ssuq. Tecbeê maççi d kra, win tt-id-iwalan ad tt-isawem, ad yenîeq lmelk seg igenni : - Tinna d tafunast igujilen ur tettnuzu, ur tettemsa. 13 Tafunast igujilen Simi d tameddit yu$al-d s axxam, tenna-yas lalla : - Ihi ay argaz, ma ur tezmirev ad tt-tessenzev, zlutt! Yewwi tafunast ad tt-yezlu akken ara yessiwev ajenwi s amgerv-is ad yetti deg ufus-is, yu$al-d s axxam, yufa-d tameîîut-is $ef tewwurt am lebla, tenna-yas : - Ma ur yeqbil wul-ik ad teffe$ seg wexxam, d nekk ara yeff$en, amek a lâaoaba ara ûebre$, i wannecta, ad qeble$ tafunast i d-yesmaren tiî n Ayca, Yessefk ad tenz. Yerra-yas-d wergaz : - Ayen d-tenniv merra xedme$-t, awi-tt kemm $er ssuq! Ur teb$iv ara ad tenz, u yerna $aven-k warraw-ik, tura yexva-k cc$el. Tafejrit tezzu$er-itt $er ssuq, akken ara temsewwaq ad yenîeq lmelk seg igenni : - Tinna d tafunast igujilen ur tettnuzu, ur tettemsa. 14 Nadiya Benmuhub Tu$alev s yinna temsefham akk d yiwen ugezzar, ruêen $er tqacuct n wedrar. Wwin tafunast $er tqacuct i$ef msefhamen, ssegrarben-tt-id, truê meskint d ticriêin bvan-tt gar-asen yal wa s umuris, tekkes-asen nnûib i yigujilen. Baba-tsen yessusem ur d-yenni kra. 15 Tafunast igujilen Akken twala qqimen imi ur sâin ayla deg wexxam i d-tessker yemma-tsen, kkren tafejrit uqqmen ayemmus iceîîiven, tuki-d ula d nettat tetbeâ-iten ur tewwurt yefkan $er lexla tessufe$-iten : - £urwat ad tu$alem, ulac amkan-nwen $ur-i. Refden msakit iman-nsen ur érin anta tamurt ara ten-yeççen, tamurt tettak-iten i tayev armi d yiwet tmurt feclen msakit. 16 Nadiya Benmuhub Aqcic meskin yettâawan medden di lec$al-nsen ad yawi cwiî n lqut, ma yella d weltma-s tuli $ef tezdayt nnig tala, texdem kra n ttawil akken ad îûen di laânaya n tala, imi yeqqar yenzi « Aman d laman ». Assen tusa-d taklit si ûûraya ugellid i wakken 17 Tafunast igujilen Assen tussad taklit si sraya ugellid i w-akken ad tagem aman, twala wudem-is deg waman n tala, taklit tu$al $er ûûraya ur tewwi aman, tekcem $ur ugellid tenna-yas : - Zi$ udem-iw d udem n lalla, nekk la ttagme$ lgerba, cuf n$el ! Agellid s tin n leâqel : - Anwa i m-yennan belli udem-im d udem n lalla ? - A sidi, ma ur tuminev ara, lêu-n ad twaliv s wallenik, ad teérev d acu-t akka i la d-qqare$. Dduklen, mi wwven $er tala, tezzaken-as udem-is deg waman, yerfed aqerruy-is s igenni, iwala taqcict ûûifa tecba aggur, yewhem, yenna-yas : - Ers-d d acu i la txeddmev dinna ? Ur s-d-terri ula d awal akken yeârev, teggumma, ssyinna yuqqem aberraê di taddart, yenna-yasen: - Win ara tt-id issersen, ad yecrev ad ya$! 18 Nadiya Benmuhub Tuzzel-d tem$art n taddart tenna-yas : - D nekk ara tt-id-isersen, acku sâi$ ccerî. - Nni$-am crev ta$ev. - Ihi ccerî-iw; ççaret-iyi taxxamt-iw d is$aren, ad ttid-serse$. Truêev rrif n tala tewwi-d tiqeclalin, d uceqquf n wuskir, tessa$ times, terra udem azedgan d akessar, ma d bu mulen-nni yu$al-d d asawen. Taqcict meskint yeçça-tt wul-is, tenîeq-d : - D win yeççuren d amulen i d-terriv d asawen, anna$ a win i yi-tent-yuran. - A yelli ur wala$ ara ûeggem-iyi-t di laânaya n Rebbi. Ters-d tûeggem-as-t, akken truê ad tu$al, yeîîef-itt ugellid seg ufus-is, yenna-yas : - Fell-am laman n Rebbi a yelli. - Ruê di leânaya-k, eoo-iyi ad u$ale$ s amkan-iw. - Nni$-am a yelli fell-am laman n Rebbi. Akken armi d tikkelt tis tlata tumen-it, tâawed-as taqsivt-is, akk d wayen tt-id-yessawven $er tezdayt nnig tala. 19 Tafunast igujilen - A yelli fell-am laman n Rebbi ar tiliv deg wexxamiw am yelli. - Ihi a sidi sâi$ gma akken i nerwa lêif d lmerta, ilaq di sin yid-ne$ ara neffe$ $er lisser. - A yelli kemm ad tiliv d yelli, ma d gma-m ad yili am mmi, yak ur nesâi ara taqcict, ma d mmi-tne$ yeêwao gma-s. Yewwi-ten s axxam-is, ur ten-êsiben d iberraniyen. Ama d netta ne$ d tameîîut-is êesben-ten am warraw-nsen. 20 Nadiya Benmuhub Ur êulfan i yiman-nsen am zun d lberrani, ççan, swan, lssan, xtaren ula d tagella, ayen rwan di lêif yeggra-yasen-d liser. Lêif n yambaba-tsen yekfa ma yeb$a weênin êala ayen iâeddan ifat. 21 Tafunast igujilen Assen mi tt-iwala baba-s ûûelîan temsefham akk d mmi-s yenîeq $ur-s : - Lemmer ufi$ a yelli ad tzewoem kemm d mmi. Terra-yas-d s lferê : - Lemmer maççi d lâib tili d nekk ara k-yessutren annect-a, acu yiwet n temsalt, di laânaya n lemêibba $ef Rebbi ma ur iyi-tessutrev di gma, nekk ur ufi$ ara xtire$ deg-wen. 22 Nadiya Benmuhub Gma-s meskin yefreê maççi d kra mi yeéra ayen sâeddan n lexûaû ; weltma-s d tislit n ugellid. Xedmen tame$ra, inezzeh win ixaqen sebâa wussan d sebâa w-uvan. Gma-s yella akken i syehwa ur t-ixuû wara. Cwiî n lweqt akken tedda d tislit, terfed tadist, yerna yewwi-tt wergaz-is $er tferka n baba-s akken ad téer ansi d-tu$al ttrika n wergaz-is. 23 Tafunast igujilen Tesla yis-sen yambaba-tsen rekden, hennan ur yeqbil wul-is $as akken d nettat i d ssebba mi ff$en tamurt imawlan-nsen asmi ten$a tafunast i ten irebban.Truê $ur-s terra iman-is têemmel-itt, teb$a ad tt-tezzerzef. Taqcict ur d-temmekti ayen texdem deg-sen, teqbel tedda yid-s. Ur teffi$ ara ula si tferka-nsen, wwvent s iri n lbir tenîeq $ur-s - A yelli âyi$, ttxil-m aniyi cwiî, imiren ad nkemmel abrid-nne$. Taqcict tumnit, texdem akken i stenna, teqâed iman-is $ef yiri n lbir, d amkan u$ur ur ttâeddin ara imi yebâed maççi d kra. Tvegger-itt d timendeffirt $er daxel n lbir nni. Tefreê maççi d kra truê s axxam-is. 24 Nadiya Benmuhub Asmi kfant trezzaf, terra-d yelli-s tinna umi d-ten$el tiî-is. Akken tt-iwala wergaz-is yewhem. Yesteqsa-tt : - D acu i m-ixedmen akken i wallen-im? - Taéult-nwen a welmada$ ! - D acu i m-ixedmen akken i yimi-im? - D agusim-nwen a welmada$. Ifaq belli maççi d tin iruêen i d-yu$alen. Yeéra belli gma-s têemmel-it maççi d kra yenîeq $ur-s : - Izerzer u yemma-m ad yemzel ! Têemmel gma-s ugar n yiman-is. Ma teqbel ad yemzel maççi d nettat. Tenna-yas : - Ur cliâe$ ara seg-s, en$et-t. La ttmesmuqalen ma d nettat tettraou melmi ara yemzel… 25 Tafunast igujilen Aqcic meskin yeêzen wul-is, iruê yettxemmim yettazzal di tferka yettru icennu : - A êemnu êemnu weltma, aman êemmuni, uzlan qeîîaâni, izerzer uyemma-am ad yemzel ass-agi ! Terra-yas-d si lbir : - Ur ttagad, ur ttagad a gma, aman ur êemmun ara, uzlan ur qeîîâen ara, izerzer u yemma ur yettmezla ara ini-yas i baba ûûelîan, ad yezlu tafunast tamezgult ur nuriw laâmer, ad tt-yebvu $ef sin levbaq ; ad ivegger amezwaru ad n-yali Ësen d Lêusin, ad ivegger wayev ad n-ali$ nekk. Izerzer yaâweq amek ara yexdem imi yemmekta-d belli yefka-yasen ugellid lâahed ur ten-yeooi d lmuêal. Yussa-d iâawed-as ayen yellan. Yebda weqcic la icennu $er lbir. 26 Nadiya Benmuhub A êemnu, êemnu weltam, aman êemmun, i wuzlan qeîîâen, izerzer u yemma-m ad yemzel assagi. Terra-yas-d si lbir : - Ur ttagad a gma : aman ur êemmun ara, uzlan ur qeîîâen ara, izerzer u yemma ur yettmezla ara ; ini-yas : baba sselîan ad yezlu tafunast tamezgult ur nuriw laâmer ; ad tt-id-yebvu $ef sin levbaq, ad ivegger amezwaru ad n-yali Ësen d Lêusin, ad ivegger wis sin ad n-ali$ nekkini. Agellid yefreê maççi d kra yuzzel s addaynin, yewwi-d tafunast tamezgult ur nuriw laâmer, yezlatt yebva-tt $ef sin levbaq idegger amezwaru, yuli-d Ësen d Lêusin yennev-iten-id deg wecvav n ubernus-is, yessawev-iten s axxam, yu$al-d ivegger îbeq-nni nniven tuli-d nettat, ruêen s axxam di zzhu d tavûa. 27 Tafunast igujilen Äawden tame$ra ferêen s tu$alin n êemmu garasen akk d tlalit n sin warrac, yenîeq $ur-s wergazis, yenna-yas : - D acu tsemmit n wul-im ad s-tt-xedme$ i tin yeb$an amkan-im ? Terra-yas-d : - Lemmer ur teb$i ad tefk afus deg izerzer, tili semmêe$-as imi d annect-a, ruê cudd-itt $er tseîîa n uâewdiw, sebâa yeftisen uzeggar awi-yi-d aqerruy-is d ini, ivarren-is d isufa, sebâa tecriêin akk d tîuîuct-is i d yemmaren. 28 Nadiya Benmuhub Tnawel seksu tessew aseqqi, teççur abeqsi n seksu fell-as ticriêin akk d tîuîuct-nni tceyeyeâ taklit akken tewwev $er zzerb n wexxam, tessawel, tqubel-itt-d s lferê akk d tavûa, teîîef abeqsi tebva tunîicin i loiran-is tenîeq $ur-s yelli-s tamecîuêt : - Anna$ a yemma tagi d taîuîuct n nanna Aycuca, tewwet-itt armi tt-tugi lmut. Tenna-yas : -Nanna-m Aycuca attan di lebruo n sselîan. Am win tt-idyewwten s ubeqqa tekkes-as-p i yelli-s tâawed-as tamu$li akken iwata laêal. 29 Tafunast igujilen Teffe$-d $er berra, terfed ifassen-is s igenni la tettmeooid, tessawal i win ara s-d-yeslen teqqar Win i wumi fki$ tunîict ad iyi-tt-id-yerr tineqqict, Ayca yell-i ççi$-tt d tunîict. Tamesbaîlit txelleû ayen texdem $as âeddan leâwam, Rebbi ur s-yerwil yiwen. Ëemnu d izerzer yekfa fell-asen ula d lbaîel n yambaba-tsen. Hennan, ddren di lehna d talwit. Tamacahut-iw lwad lwad, wwi$-tt-id i warraw n leowad. 30 Nadiya Benmuhub Tenîeq tem$art n jida tebda-tt-id s macahu Ahaw zzit-d a tarwa cfi$-as tebda têekku £ef tfunast taqsivt n wass-a tewwi-tt-id am usefru Nemlal-d ad nsel i lmeâna tasekla akken i tetteddu Tagi d taqsivt igujilen ad wen-tt-id bdu$ si rrif Mi ten-id-teooa yemma-tsen qqimen-d rwan lêif A Rebbi ili yid-sen ma ulac ad ten-yeddem wasif Ned he$ $urek assiten ad tekfu temâict n bessif Ula d yiwen ur t-$aven baba-tsen yeffe$-it nnif Tafunast i ten-yessuîven tiyita-s tewwev-iten s adif Seg wayen yevran yid-sen anta tin ur ten-neîîif Tekseb-itt lall n wexxam tezdi ddunit s leênana Ul-is s kra yessaram ad t$ellet ayen tezreâ Kulci ad yeddu s lewqam 31 Tafunast igujilen ulamma d lmal teêûa Ur teéri ad tegri di îîlam $ef tarwa-s ad tâeddi lmehna Ff$ent-as tirga mxalfa mi d-tusa $ur-s lmut Tendeh tsu$ a tarwa dayen yenneqdeâ ûûut Seg wassen rwan lmeêna iîij t$umm-it tagut T$unza-ten akk leênana Baba-tsen yewwi-d tameîîut Tafunast i ten-irebban asmi temmut yemma-tsen Ulac win i ten-yeb$an yettu-ten ula d baba-tsen Di sin $edren-ten wussan qqimen la smiglizen s wallen Uêeqq ayen i sen-yuran ad qablen kulci s leêzen Asmi tella yemma-tsen deg wexxam sâan amkan Ulac anwa i ten-yifen ûûifa d axellaq i sen-tt-yefkan Ma tura imi ggujlen dayen $evren-ten wussan Xeûren akk wudmawen-nsen nneâdamen mebla lawan 32 Nadiya Benmuhub Ssetêan lêif-nsen s tfunast i sen-d-teooa Mi lluéen ad tt-id-îîven am akken ur temmut ara Tewhem amek la ferrêen tedda yid-sen Ayca Tekkes-asen lqut lluéen udem-nsen yecbeê yevûa Tameîîut n baba-tsen ur teb$i ad walin tafat Tettâessa d acu ara xedmen ad sen-trennu di nnehtat Teêsed arrac meééiyen yiwwas ad beddlen lewqat Teffe$ iberdan dayen i d-yexleq Rebbi yeéra-t S weêric n wayen icebêen te$vel-d tiî n Ayca yekksen nûib i watma-s tuzzel-d tsu$ a yemma Tetti ddunit fell-as a tamaâzuzt n tasa Lemâahda n Rebbi ma tâawed-as afus n Rebbi yella Yalwa ad tass nnuba-s Tqubel arrac s nncaf tugi ad ten-twali zdat-s I lebda rwan maêyaf 33 Tafunast igujilen si ddunit ala axnunes Terra-ten gar i$uraf ma d Rebbi lexbar $ur-s Win ixeddmen kra at yaf kulci izerrit weêd-s Teggul akken ur têennet tafunast ad tawev rreêba Imi tt-twala êninet i igujilen d lemwansa Tudert tu$al réaget mi d-ten$el tiî n Ayca Yiwwas ad yennunet wayen texdem n tlufa Argaz yewwi-tt $er ssuq ad yeddu leb$i i tmeîîut Arrac yeçça-ten uêaruq imi yemma-tsen temmut Tinna d-yegran d m lexruq yiwwas ad txelleû ad s-necfut Baba-tsen am useâluq ur t-id-yettali ûûut Yenîeq lmelk deg igenni tafunast igujilen Yewhem d acu ara s-yini i tmeîîut-is yeggulen S rrâud ddunit tetti s lehwa kkren isaffen 34 Nadiya Benmuhub Ayen yevran d awez$i arrac amek ara yidiren Ur ntettu yella Rebbi d netta i ten-id-ixelqen Ad ye$li $as seg igenni wayen akken i sen-iketben £as ma yedder$el yeéri si lehmum d imeîîawen Tafat $ur-sen ad tezzi i telhiv a win iûebren Truê telsa axeccabi tcewweq yis-s iberdan £er deffir ur d-tezzi teb$a ad rwun urfan Tewwev-d tmeddit ur tenzi yiwen n cc$el i d-yegran Ad tt-tawi s adrar ad tali arrac seg-sen wi icelâen T$il ad tenz ad terbeê ad as-terwel i Rebbi Am akken i texdem yecbeê win yenêafen ur t-teéri Têar $er s udem n ûûbeê iîij mazal i d-yuli Lehwa s lqedd tserreê yerna s loehd webruri T$il Rebbi ad s-isemmeê 35 Tafunast igujilen Rebbi ur s-irewwel êedd ama d lxir ne$ d ccer Mi ifat ass-is yewwev-d ayen yexdem ad as-t-yerr Mi twala lehwa teohed abrid am zun d lebêer S yir awal thedder-d ur teéri asmi ara temmenîer Tewwi-tt nettat d ugezzar akken ad ihenni wul-is Tuli abrid n wedrar wi êninen yejreê yeéri-s Teb$a seg-s ad terr tûar amek ad tegri tmeddit-is S arrac ulac lxetyar dayen kulwa d zzher-is Tvegger-itt-id seg babder la ttazzalen idammen-is Yegguma yimi ad yehder amek i s-isemmeê w-ul-is Deg-s tebda-d azu$er têar ad teçç aksum-is Tasa n warrac teqqezder amcum ad t-id-yas wass-is Yexleq ifrax deg igenni yal yiwen s lmektub-is Yerna lewêuc di teégi 36 Nadiya Benmuhub nekni yakk d arraw-is Ad yettwali di l$aci yal wa ilmend n wul-is Ulac ayen ur yeéri la yettnavar di lqum-is Imi ur tenzi tewwi-tt s adrar tqedder-itt d ticriêin Nutni anwa ara sen-igen leqrar yemma-tsen s ddaw tmedlin Ur tugad ass-is mi ara d-yeêver fell-as ad bedlent tegnatin Lemmer teêric ad ten-têader nettat tefka-ten $ef tudrin U$en abrid n lexla ur érin anda ara awven Taqcict la tettru am lehwa teêzen $ef gma-s meééiyen Tifrat ur tt-érin ara d acu ara ten-id-iqablen Dayen tekfa leênana ula seg win ten-yurwen Wwven taddart n lmumnin Rebbi yella d amwanes La ttmuqulen tizyiwin kul wa leêbab-is $ur-s Ooan acêal n tudrin rewlen ugaden times 37 Tafunast igujilen S anda leêêun ur érin ammer ccedda ad tekkes D abrid wis sin i ggujlen ula d tagnawt la tettru Anda-tt tin i ten-yessuîven ur bnin ara $ef beîîu D acu i $-d-yeqqimen a gma âzizen ad as-necfu Ad nruê $er tmurt nniven yiwwas ccedda ad tefru A gma ansi ara d-yekk ûûber anwa i nesâa d imawlan Ula d Rebbi deg-ne$ yeêver yefka-ya$ lêif d wurfan Wissen ma ad yi$zif laâmer fell-a$ ad ûeggmen wussan £as akka ma nenîer ad d-tban tegnawt yeûfan Ad nruê ddunit tewseâ anda nedda ad neçç lqut Tamâict $ur Rebbi tella yiwwas ad d-tas tsarut £as ma teooa-ya$ yemma i yevûan fell-a$ d lmut Wwven tamurt n medden amek ara qablen ddunit 38 Nadiya Benmuhub Sufella n tezdayt i zed$en am zun ddren di targit Izerzer ixeddem ad ççen êemnu twala-tt taklit Yezzi leâqel-is dayen amek tedder di twa$it Tewwi lexbar i ûûelîan tugi ad texdem lec$al-is Teggul ma tewwi-d aman tett$il yecbeê wudem-is Tâawed-as ayen yellan Yecmumeê vûan cla$em-is Mel-iyi-d acu yevran Yerwa tavûa deg wul-is Yedda-d wawal n taklit yu$ abrid-is $er tala Iwala taqcict teâoeb-it tecba ageîîum n ççina Yewhem i txeddem ddunit ur yeéri ansi i d-tekka Ur tewwiv d tileméit amek tezde$ di îîejra Tussa-d tem$art s tazla d nekk ara k-tt-id-isersen Nekkini ur b$i$ kra ççaret-iyi taxxamt-iw d-is$aren Ad rre$ uskir di tala 39 Tafunast igujilen sufella ad rre$ amulen Nettat ad ters s t$awla ad téer d acu iyi-yu$en Üûelîan yeqbel ccerî-is ur yelli d ayen iweâren Mbaâid yettmuqul s wallen-is taqcict, tam$art i tt-i$aven Teêzen la yettru yeéri-s ters-d yeîîef-itt seg ifassen Akken i d-teééel afus-is têulfa i ddunit ibeddlen Mi d-wwven s axxam wehmen ferêen tevûa-d ddunit Lêif rwan igujilen kulci iâedda am targit Ma d-mmektin yemma-tsen d wasmi llan meééiyit Sâeddan ussan êlawen mi nwan ad sent-tdum talwit Laman n Rebbi fell-awen ad ken-êesbe$ d arraw-iw Ad ken-awi$ di sin yid-wen ad tilim deg wexxam-iw Ulac d acu ara ken-ixaûûen ad tidirem di lâerc-iw Ur tufiv anwa ara ken-ivurren am imezda$ n tmurt-iw 40 Nadiya Benmuhub Yu$-itt ugellid i mmi-s lâerc yezha d ayen kan Ulac win ur nesâi aêric-is teb$a ad tidir di laman D gma-s ad tawev leb$i-s budden-ten s wayen yellan Dayen yekfa lêif-is a medden sâan imawlan Mi twala izerzer yezha ulac d acu i tt-ixuûûen Ayen akken iâeddan yekfa $ur zdat i ttmuqulen Yefka-yasen Rebbi ayla di tmurt-nni ur ssinen £ef wayen i d-yexleq yecfa akka i d-ikes medden Tsawel ay izerzer u yemma ur ttagad aql-i $ur-k A gma ur tettmezlav ara ur sâi$ êedd nnig-k I baba agellid anda yella awi-t-id $er da ttxil-k Ad as-êku$ liêala ad d-yas ad a$-isellek Agellid yesla lexbar yewhem deg wayen iwala Tidet maççi d aqeûûer 41 Tafunast igujilen d tafunast i d ddwa I wakken ad s-neg leqrar maâna tamezgult ur nuriw ara Ijmeâ-d laârac d tuddar d îîbel yuqqem tame$ra Agellid yevûa wudem-is yebva tafunast d iêricen Akken ivegger azgen-is ulin-d warrac di sin yid-sen I$umm-iten-id deg ubernus-is ma d êemnu tedda-d ferêen Yeâmer wexxam a lxir-is zzhan yakk iâeggalen Tugi ad tt-teoo ad thenni ur teb$i win ara tt-i-êemmlen £as truê di lexlawi nettat d gma-s meééiyen Di sin ur âyin di tikli $er deffir ur d-muqlen Ur sâin êedd d lwali Ur inuda êedd fell-asen asmi i s-yehwa i Rebbi Rebêen am nutni am medden s axxam truê-d ad tt-tawi Am akken têemmel-itt dayen yewhem deg wayen yettwali Yeéra asmi ttmenîaren 42 Nadiya Benmuhub iéri-s ye$leb leêmali Yecfa d tazdayt i zed$en nettat d gma-s i tettili Ala Rebbi i ten-iwunsen 43 Tiérigin n A.U.T - Editions du H.C.A Tiérigin n Usqqamu Unnig n Timmuz$a Editions du Haut Commissariat à l'Amazighité -o-O-o- Collection “Idlisen-nne$ ” 01- Khalfa MAMRI, Abane Ramdane, ar taggara d netta i d bab n timmunent (Tasuqilt n Äebdennur ËAO SAÄID d Yusef MERRAËI), 2003. 02- Slimane ZAMOUCHE, Uvan n tegrest, 2003. 03- Omar DAHMOUNE, Bu tqulhatin, 2003. 04- Mohand Akli HADDADOU, Lexique du corps humain, 2003. 05- Hocine ARBAOUI, Idurar ireqmanen (Sophonisbe), 2004. 06- Slimane ZAMOUCHE, Inigan : ammud isefra, 2004. 07- S. HACID et K. FARHOUH, Laûel ittabaâ laûel akk d :Tafunast igujilen, 2004. 08- Y. AHMED ZAYED et R. KAHLOUCHE, Lexique des sciences de la terre et lexique animal, 2004. 09- Lhadi BELLA, Lunoa : Recueil de contes amazighs, 2004. 10- Habib Allah MANSOURI, Ageldun amecîuê (Traduction du “Petit Prince” de St. Exupéry ), 2004. 11- Djamel HAMRI, Agerruj n teqbaylit, 2004. 12- Ramdane OUSLIMANI, Akli ungif, 2004. 13- Habib Allah MANSOURI, Amawal n tmazi$t tatrart, édition revue et augmentée, 2004. 14- Ali KHALFA, Angal n webrid, 2004. 15- Halima AIT ALI TOUDERT, Ayen i $-d-nnan gar yetran, 2004. 16- Moussa OULD TALEB, Mmi-s n igellil, (Tazwart s$ur Yusef MERRAËI), 2004. 17- Mohand Akli HADDADOU, Recueil des prénoms amazighs, 2004. 18- Nadia BENMOUHOUB, Tamacahut n Bas$ar, 2004. 19- Youcef MERAHI, Taqbaylit ass s wass, 2004. 20- Abdelhafidh KERROUCHE, Te$zi n yiles, 2004. 21- Ahmed HAMADOUCHE, Ti$ri n umsedrar, 2004. 22- Slimane BELHARET, Awal $ef wawal, 2005. 23- Madjid SI MOHAMEDI, Afus seg-m, 2005. 24- Abdellah HAMANE, Merwas di lberj n yiîij - aêric I, 2005. 25- Collectif, Tibêirt n yimedyazen, 2005. 26- Mourad ZIMU, Tikli, tullizin nniven, 2005. 27- Tayeb DJELLAL, Si tinfusin n umaval, 2005. 28- Yahia AIT YAHIATÈNE, Favma n Summer, 2006. 29- Abdellah HAMANE, Merwas di lberj n yiîij - aêric II, 2006. 30- Lounes BENREJDAL, Tamacahut n bu yedmim, 2006. 31- Mezyan OU MOH, Tamacahut n umeksa, 2006. 32- Abdellah ARKOUB, Nnig wurfan, 2006. 33- Ali MAKOUR, Ëmed n ugellid, 2006. 34- Y. BOULMA & S. ABDENBI, Am tmeqqunt n tjeooigin, 2006. 35- Mohand Akli SALHI, Amawal n tsekla, 2006. 36- O. KERDJA & A. MEGHNEM, Amawal amecîuê n ugama, 2006. 37- Ali EL-HADJEN, Tudert d usirem, 2006. 38- Hadjira OUBACHIR, Uzzu n tayri, 2007. Tiérigin n A.U.T - Editions du H.C.A 394041424344- Djamal BENAOUF, Di tmurt uâekki, 2007. Akli OUTAMAZIRT, Targit, 2007. Mohamed Salah OUNISSI, Tametna n umenzu, 2007. Ramdane ABDENBI, Anagi, 2007. Ramdane LASHEB, Ccna n tulawin $ef îîrad 54/62, 2007. Said CHEMAKH, Ger zik d tura, 2007. Actes de colloques - Actes des journées d'étude sur « La connaissance de l'histoire de l'Algérie », mars 1998. - Actes des journées d'étude sur « L'enseignement de tamazight », mai 1998. - Actes des journées d'étude sur « Tamazight dans le système de la communication », juin 1998. - Actes des journées d'étude sur « Approche et étude sur l'amazighité », 2001. - Actes du colloque sur «Le mouvement national et la revendication amazighe», 2002. - Actes du colloque international sur « Tamazight face aux défis de la modernité », 2002. - Actes des stages de perfectionnement pour les enseignants de tamazight, mars 2004. - Actes du colloque sur « Le patrimoine culturel immatériel amazigh », 2006. Revue « Timmuzgha » Revue d'études amazighes du Haut Commissariat à l'Amazighité : N° 01, avril 1999, ----- N° 14, mai 2007. Autres publications - Annuaire des associations culturelles amazighes, 2000. - Idir El-Watani, « L'Algérie libre vivra », décembre 2001. - Etude sur « L'enseignement de la langue amazighe : bilan et perspectives », 2004. Consulting - Iddir AMARA, Les inscriptions alphabétiques amazighes d'Algérie, HCA/ANEP, 2006. - Kemal STITI, Fascicule des inscriptions libyques gravées et peintes de la grande Kabylie, HCA/ANEP, 2006 - Sadaq BENDALI, Awfus amaynut n tutlayt tamazi$t, 2007. - M'Hammed DJELLAOUI, Tiwsatin timensayin n tesrit taqbaylit, 2007. Cet ouvrage est publié dans le cadre de la collection “ ” Initiée par la Direction de la promotion culturelle du Haut Commissariat à l'Amazighité © Tous droits réservés Dépôt Légal : 273-2006 ISBN : 9961-789-43-1 Conception et PAO : Achevé d'imprimer sur les presses de Les Oliviers Tizi-Ouzou - 2007 Tel : 026-21-07-19 Fax : 026-21-95-40
Documents pareils
Untitled
yiwen, ûûaba nsen meqqret $ezzifet.
Ad d-nernu tajmilt mefquden i yimawlan ur nesgujel
ara tarwa nsen i tutlayt n lejdud. Dderya-agi n leêlal tuklal
tiyita ufus n Bravo i yefkan leqder n yimawlan, ...